På den här sidan samlar vi vetenskapligt baserad kunskap
om dentala material, examensarbeten och magisteruppsatser.
Vill du dela med dig av ditt arbete? Kontakta kansliet.

Figur 1. Arbete efter utbildningen.

Figur 2. Ingångslön.

Figur 3.
Månadslön idag.

Lotta Grönroos.

Sammanfattning av alumniundersökning av tandtekniker utbildade vid Göteborgs universitet 2007-2016

Examensarbete av Lotta Grönroos, Tandteknikerutbildningen Göteborgs universitet.

Denna enkätstudie är en uppföljare till examensarbetet ”Alumniundersökning av tandtekniker utbildade vid Göteborgs universitet 1996–2006” skriven av tandtek- nikerstudenterna Elisabeth Thorild och Anne Carlsson år 2007 vid Göteborgs universitet (GU).
De undersökte hur arbetsmarknaden såg ut för tandtekniker utbildade vid GU mellan år 1996 och 2006. Sedan dess har inte ämnet undersökts ur samma perspektiv.
Denna studie utfördes för att skapa kontinuitet i kartlägg- ningen av arbetsmarknaden för tandtekniker utbildade vid GU. Denna studie belyser hur arbetsmarknaden har sett ut för de tandtekniker som har utbildats vid GU 2007-2016 och undersöker om det skett förändringar på arbetsmarknaden under den perioden.
I ovannämnda alumniundersökning gjord 2007, framkom bland annat att den genomsnittliga ingångslönen för tandtek-niker år 1996-2006 låg på 12 000-18 000 kronor/månad. Då fick majoriteten anställning inom 3 månader efter utbildningen, men 29 procent började aldrig arbeta som tandtekniker efter utbildningen.
Tandteknikerlönen ligger i dag enligt lönestatistik.se på mel- lan 16 000 och 55 000 kronor/månad. Enligt Unionen ligger tandteknikerlönen mellan 26 200 och 30 500 kronor/månad.
Denna studies datainsamlingsmetod var postalenkät.
Urvalet för studien var alumner från Göteborgs universitet, som registrerats på kursen för examensarbete på tandteknikerprogrammet under 2007–2016.
Urvalet bestod av 171 alumner. Enkäten skickades tillsam- mans med frankerat svarskuvert till urvalet per post. Bearbet- ning av materialet gjordes med hjälp av FileMaker Pro Advan- ced och IBM SPSS Statistics. Antalet respondenter blev 135, det innebär att svarsprocenten var 79 procent.

Resultat
Av respondenterna för denna studie började 79 procent arbeta som tandtekniker efter utbildningen. 54 procent började arbeta direkt efter utbildningen, varav två respondenter startade eget laboratorium.
25 procent började inte arbeta som tandtekniker omedel- bart, dock senare. 6 procent började arbeta inom närliggande bransch och 15 procent började aldrig arbeta som tandtekniker eller inom närliggande bransch (fig.1).
Av dem som arbetat som tandtekniker eller inom närliggande bransch fick 56 procent anställning inom 3 månader efter examen. Inom ett år hade 92 procent blivit anställda.
Inträdet på arbetsmarknaden skedde för de flesta på ett 3-10 personers laboratorium och vanligaste anställningsformen var provanställning.
Vanligaste arbetsområdet var CAD/CAM. Den vanligaste ingångslönen var 20 000-21 999 kronor/månad (fig.2).
Sedan inträdet på arbetsmarknaden hade andelen respon- denter som arbetar inom branschen eller närliggande bransch minskat från 85 procent till 66 procent. Främsta orsaken till att respondenter bytt bransch var för låg lön.
Arbetstiden för 12 procent av dem som arbetade inom branschen eller närliggande bransch översteg 40 timmar per vecka och periodvis för 51 procent av dem. Endast för 37 procent överskred arbetstiden ej 40 timmar per vecka.
Fem personer (5,4 procent) drev eget laboratorium. Av dem startade fyra sitt laboratorium inom två år efter utbildningen och en startade det 3-5 år efter utbildningen.
Månadslönen för heltidsarbete på nuvarande arbetsplats låg på 24 000-26 999 kronor för största andelen (45 procent) av respondenterna (fig.3).
Över hälften hade inte gjort samma utbildningsval idag, främst på grund av låg lön. De flesta tyckte ändå att utbildningen hade förberett dem väl inför yrket.

Diskussion och slutsatser

Efterfrågan på arbetskraft hade inte förändrats märkbart sedan 1996-2006. Inom ett år efter examen hade majoriteten fått an- ställning både i den tidigare undersökningen och i denna studie.
Tandvårdsreformen verkar ha haft en positiv inverkan på efterfrågan på tandtekniker. Åren då förändringar i tandvårdsstödet utförts och året därpå tog det nämligen kortare tid för respondenterna att få anställning.
Andelen tandtekniker som stannat inom branschen hade ökat i jämförelse med undersökningen gjord 2007. Andelen som aldrig började arbeta inom branschen hade minskat.
Storleken på laboratorierna där respondenterna fått sin första anställning verkar ha skiftat från att ha varit vanligast med 1-5 personers eller mer än 30 personers laboratorier år 2007, till att det vanligaste är 3-10 personers laboratorium år 2017.
Både ingångslönen och nuvarande månadslönen hade stigit med åren. De flesta var nöjda med utbildningen, men hade inte gjort samma utbildningsval idag på grund av låg lön inom branschen.

Lotta Grönroos
gronroos.lotta@gmail.com

Per Svanborg först i Göteborg att doktorera

Per Svanborg försvarade strax före jul 2016 sin avhandling om digital arbetsgång inom tandteknik på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Det innebär att han blev den fjärde tandteknikern i Sverige att doktorera och den första på Göteborgs universitet.
– Jag tycker att det blev en bra diskussion mellan mig och opponenten, Margareta Molin Thorén från Umeå universitet. Fast jag tycker nästan att hon var lite för snäll, säger Per med ett skratt.

Avhandlingen heter “On CAD/CAM generated fixed dental prostheses, fit and effect of ceramic veneering”. I princip handlar den om hur användningen av digitala tekniker för framställning av tand- och implantatstödda proteser kan förbättra behandlingen för patienten.

Sammanfattning (på engelska):
Hela avhandlingen

Utvärdering av zirkoniumdioxidkonstruktioner
tillverkade i dentallaboratorier i fem olika länder

Författare:
Esther Schneebeli, Urs Bragger, Susanne S. Scherrer, Andrea Keller, Julia G. Wittneben och Stefan P. Hicklin.
Publicerad 3 december 2015
Syfte:
Syftet med denna studie var att bedöma och jämföra kvalitet, såväl som ekonomiska aspekter av CAD/CAM-tillverkade 3-ledsbroar i höghållfasta keramiska konstruktioner beställda från tandtekniska laboratorier i olika utvecklingsländer och i Schweiz.
Läs hela artikeln här (på engelska). Länk till researchgate.net
En sammanfattning av artikeln på svenska finns i nummer 4 av tidningen Tandteknikern.
Du kan läsa artikeln här>>

Karin Adrian.

Sara Ivarsson.

 

Tandteknikers kunskap och attityder om risker och skydd
vid arbete med inhalerbart damm och partiklar

Av: Karin Adrian och Sara Ivarsson.

Inledning
Det är viktigt att använda skyddsutrustning för att förebygga uppkomsten av sjukdomar
som uppstår från inandning av damm från dentala material, vilket kan vara skadligt framför allt för lungorna. Det kan bidra till pneumokonios som är en sjukdom där damm kapslas in i lungorna, och därmed minskar syreupptagningen

Syfte
Syftet med studien var att undersöka kunskap och attityder hos tandtekniker angående skyddsutrustning vid dammbildande arbeten med metall och kvartshaltiga material med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Metod
Datainsamling utfördes genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes på sju dentallaboratorier i Göteborg. Tio frivilliga tandtekniker deltog i studien och frågor ställdes angående attityder och användande av skyddsutrustning samt kunskapen om sjukdomsrisker beroende på damm från dentala material.
Inför studien insamlades information från myndighetsdokument och vetenskaplig litteratur.

Resultat
Kunskapen var begränsad, särskilt om sjukdomen pneumokonios, och få kunde minnas att de fått information angående vare sig sjukdomar eller skyddsutrustningens verkan.
Attityden till skyddsutrustning var olika gällande andningsskydd och utsug. Endast en person använde någon typ av andningsskydd vid dammande moment, medan sex personer alltid använde utsug vid slipning i dentala material.

Diskussion
Fler intervjupersoner hade varit fördelaktigt för att ge en mer exakt bild. Tidigare studier visar på samband mellan exponering av dentalt damm och luftvägsproblem vilket stämmer överens med denna studie.
Dock togs enbart hänsyn till exponering för metall och kvartshaltigtmaterial vilket kan gett en skev bild av verkligheten

Slutsats
Inom ramen för studiens begränsningar så kan följande slutsatser dras:
Attityden till skyddsutrustning är varierad bland tandtekniker.
Det är få som använder andningsskydd men desto fler som använder sig av punktutsug samt övrig ventilation.
Kunskapen om risker för sjukdomar är begränsad och få är medvetna om riskerna de utsätts för och hurde skyddar sig på bästa sätt.
För att utöka kunskapen hos tandtekniker bör informationen vara tydligare.
Med hjälp av till exempel broschyrer, kurser, media och mer ingående information från utbildningen kan kunskapen om risker samt attityder till skyddsutrustning på sikt förändras hos kåren.
Läs hela examensarbetet här>>
Diagram till arbetet>>

CAD/CAM – lönsamhet för tandtekniker
Inhouse eller outsourcing?
Här kan du göra din egen investeringskalkyl

Fadi El-Homsi har identifierat och sammanställt de viktigaste parametrarna i en investeringskalkyl, för att underlätta för tandtekniker som är i färd med att investera i egen fräs (inhouse) eller outsourca sin tillverkning av underkonstruktioner.Fadi

Det kan dock finnas parametrar som inte finns med i denna kalkyl och som kan fyllas i.
Antingen som ”Investering för fräs och övrigt” exempelvis sintringsugn, mjukvara m.m. eller genom att lägga till i ”Övrigt” i kalkylen.
Observera att man med hjälp av denna investeringskalkyl själv kan räkna ut ”pris per underkonstruktion eller hätta”, men att man också kan modifiera den så att den kan användas för andra typer av tandtekniska konstruktioner.
Ett råd är att alltid spara en tom excelfil för att kontrollera att ifyllandet har gått rätt till. Excelfilen är låst men kan låsas upp för modifiering genom att gå till ”Granska” och klicka på ”Ta bort bladets skydd”. Hela rapporten och investeringskalkylen finns på medlemssidorna. Investeringskalkylen kan laddas ned för eget bruk.
Ladda ned kalkylen här»

Jag önskar alla som har nytta av denna kalkyl: Lycka till, oavsett vad valet blir!
Fadi El-Homsi
Fadi.El-Homsi@hioa.no

Optimal design ökar tandbroars hållfasthet med 20 procent

Vid en given design ökar hållfastheten i tandbroar med 20 procent.
Deyar Jallal Hadi Mahmoods doktorsavhandling visar hur man kan spara tid och pengar för både patient och tandvården.

Köp publikationen här»

Kartläggning av svensk tandteknik åren 2011-2012

Magisteruppsats av Inger Idenäs Reinholdsson.
Har antalet verksamma tandtekniska laboratorier och tandtekniska arbeten minskat sedan det reviderade tandvårdsstödet infördes 2008?
Inom tandteknisk verksamhet upplever man att utvecklingen av framställningsmetoder och material för tandtekniska arbeten är under snabb utveckling men vilka metoder, material som används och i vilken
omfattning finns det inga välgjorda undersökningar på.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket försöker i arbetet med referenspriser beräkna framställningskostnader för olika tandtekniska arbeten men här råder stor osäkerhet rörande vilka tekniker man egentligen använder ute på laboratorierna.
Det har inte heller gjorts någon övergripande kartläggning av antalet verksamma tandtekniska laboratorier i Sverige och hur många som jobbar där, hur många av dem som är utbildade tandtekniker och hur åldersfördelningen ser ut.
Ladda ner magisteruppsatsen här>>

Ny teknik förbättrar vidhäftningen
av keramisk tandersättning

Lisa Papia.

Den 9 maj 2014 disputerade Evaggelia (Lisa) Papia på Malmö tandvårdshögskola.
Hennes doktorsavhandling heter “Micromechanical retention and chemical bonding to polycrystalline dental ceramics”.
Den handlar om att binda oxidbaserade keramer till tänder genom olika ytbehandlingar och cementsystem.
Lisa är den andra tandteknikern i Sverige som doktorerar. Den första var Anna Persson 2008.
Ladda ner avhandlingen här»

Bindningsstyrkan mellan zirkoniumdioxid och keram
med eller utan liner – En ny testmetod för keramer

Examensarbete 15 hp, C-nivå, utfört på tandteknikerprogrammet, Institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, Vårterminen 2012
Av Svetlana Frid
Utdrag ur inledningen: Utvecklingen inom helkeramiska konstruktioner vad gäller material och teknik går snabbt framåt och har lett till att nya framställningstekniker framtagits.
Nackdelen med dentala keramiska konstruktioner är deras benägenhet att frakturera (chip-off frakturer) (Larsson et al., 2006; Molin, 2008).
En fraktur kan uppstå mellan ytporslin/presskeram och underkonstruktion/kärna. Detta fenomen kan förklaras med att den svaga länken är bindningen mellan dessa två material (Choi et al., 2009; Ereifej, 2011).
Det råder dock delade meningar om huruvida bindningen mellan ytporslin och underkonstruktion är tillräckligt stark eller inte
(Aboushelib et al., 2005; Stawarczyk et al., 2011).
Läs sammanfattningen här»
Läs examensarbetet i helhet här»