Ny avgift snedvrider konkurrensen

Läkemedelsverket föreslår en höjning av de registreringsavgifter som tandtekniska laboratorier ska betala. Den nya avgiften per företag skulle enligt Läkemedelsverket bli 30 000 kronor per år, en kostnadsökning på drygt 1 400 procent jämfört med nuvarande kostnad. Ärendet ligger hos Socialdepartementet för beredning.
Blir förslaget verklighet kan följden bli kostsam, speciellt för små enmansföretag som skulle tvingas betala samma höga avgift som stora tandvårdskedjor. Många riskerar att slås ut och konkurrensen snedvridas.

På grund av MDR, EU:s nya förordning för medicinteknik, som börjar gälla den 26 maj i år, föreslår Läkemedelsverket nya registreringsavgifter för tandtekniska företag.
Myndighetens arbete med att kontrollera efterlevnaden av MDR skulle enligt Läkemedelsverket bli mer detaljerad och omfattande. Till exempel ställs det nu tydliga krav på myndigheterna att bedriva utökad marknadskontroll, inklusive inspektioner och laboratoriekontroller.
Prioriteringen och fördelningen av kontrollerna av medicintekniska produkter ska enligt Läkemedelsverket baseras på hur stor risk en viss produkt utgör för användare och patienter.
Läkemedelsverket anser alltså att de aktörer som har fullständigt ansvar ska betala en och samma årsavgift. Om man beräknar ett förslag på årsavgifter utifrån dessa förutsättningar, samt resultaten av kostnads- och marknadsanalys, kommer Läkemedelsverket fram till ett belopp på 30 000 kronor per år.

Att finansiera verksamheten med avgifter, enligt det underlag som Läkemedelsverket har baserat sina beräkningar på, kan medföra att:
* Antalet tillverkare som är etablerade i Sverige kan komma att bli färre
* Antalet nyetableringar i Sverige kan komma att bli färre.
* Antalet aktörer och tillverkare som registrerar sig hos Läkemedelsverket kan bli färre.
Om Läkemedelsverket inför avgifter på den nivå som föreslås i rapporten kommer det att innebära en märkbar ökning i avgiftsbörda för alla aktörer.

Många av de svenska tandtekniska företag som är registrerade hos Läkemedelsverket definieras som ”mikroföretag”, kanske så många som 80 procent. Många av dessa är en- och tvåmansföretag. En avgiftshöjning på 1 400 procent är kännbar för alla, men naturligtvis betydligt större för ett litet företag.
Dessa verkar dessutom främst på mindre orter, där de står för service och närhet till vårdgivarna och även akuta arbeten. Nyetableringar kommer att försvåras med ytterligare en stor avgift, utöver investeringar och andra uppstartskostnader. Den tandtekniska produktionen kan komma att helt försvinna i mindre städer, något som drabbar patienterna. Detta rimmar inte med Veronica Palms utredning om jämställd tandvård. Redan i dag råder brist på tandtekniker.
Den av Läkemedelsverket föreslagna höjningen av registreringsavgiften kan komma att rita om kartan för svensk tandteknik, snedvrida konkurrensen och förändra förutsättningarna för att bedriva tandteknisk produktion i Sverige.

Angående samma registreringskostnad för alla:
Den stora vårdkedjan Praktikertjänst hade 2020 bara ett enda registrerat kostnadsställe. Praktikertjänst hade 2019 17 tandläkare registrerade för tandteknisk verksamhet och 18 tandtekniska laboratorium. Koncernen hade under 2018 en omsättning på nästan 11 miljarder kronor och 9 200 anställda.
Regionerna hade 2020, 12 registrerade kostnadsställen.
Det största företaget Nordentic som har 30% av marknaden omsätter över 300 miljoner.
Enmansföretag med en uppskattad omsättning på 800 000: – skulle enligt Läkemedelsverket alltså betala precis samma avgift som Regionerna och Praktikertjänst med flera som har helt andra förutsättningar.

Vi på Sveriges Tandteknikerförbund menar att Läkemedelsverkets förslag riskerar att snedvrida konkurrensen i branschen till fördel för stora och medelstora företag och att små lokala företag riskerar att helt slås ut.

Olle Sahlin
Ordförande
Sveriges Tandteknikerförbund