|
Hittills antal besökare på denna sida: Copyright © Sveriges Tandteknikerförbund. Citera oss gärna men glöm inte att ange källan |
Denthouse ABDentaldepå med unika Kvalitetsprodukter. Högsta produktkunskap och servicenivå. www.denthouse.se
ForskningPå den här sidan samlar vi vetenskapligt baserad kunskap om Dentala Material: 
Titan används bland annat i medicinska produkter, smycken, legeringar och militärvapen Titan för odontologiska applikationer - Biologiska aspekterTitan och titanlegeringar använda i odontologiska sammanhang karaktäriseras av god biokompatibilitet. Detta är väl dokumenterat i laboratorieförsök med celler i kultur, djurförsök och kliniska studier på människa, och förklaras med att alla titanytor är täckta av ett mycket tunt och stabilt oxidskikt. Detta kan ytterligare förbättras med olika former av mekanisk eller kemisk behandling av titanytan. Det har inte kunnat påvisas, att rent titan förorsakat allergiska reaktioner. Enstaka publicerade studier anger emellertid, att allergiska reaktioner uppkommit vid bruk av titanlegeringar i samband med ortodontisk apparatur, men det är inte klarlagt om reaktionen är utlöst av titan eller de andra elementen som ingår i legeringen. Titan är inte heller cancerogent. Mycket finpulveriserat titan har utlöst cytotoxisk respons efter upptag i celler. Det är dock inte påvisat att titanpartiklar frisatta vid slitage, av till exempel ortopediska implantat, har samma effekt. Det är därför oklart om detta har någon klinisk betydelse. En samlad värdering av titans egenskaper visar att de positiva egenskaperna väger tyngst. Det är få landvinningar inom odontologin som betytt, och fortsatt betyder, så mycket för rehabiliteringen av våra patienter som introduktionen av titan som biomaterial. Författare är professor Jon E. Dahl, professor Stig Karlsson och civilingenjör Morten Syverud, NIOM, Norge. Glasjonomercement och kompomererDet finns idag ett stort antal material att tillgå när man skall ersätta förlorad tandsubstans. Glasjonomer och kompomer är exempel på sådana material. Glasjonomererna hade i början en låg hållfasthet men efter det att man modifierade materialen bl.a. genom att tillsätta monomer har hållfastheten och därigenom också användningen ökat. Hållfastheten och materialets hanterbarhet förbättrades samtidigt som estetiken förbättrades. Indikationsområdena är fyllningar i klass III och V-kaviteter, kaviteter i mjölktänder men också långtidsprovisorier i klass I och II-kaviteter. Man har diskuterat huruvida glasjonomerernas innehåll av fluor skulle påverka kariesaktiviteten men effekten har ej kunnat styrkas. Risk för biverkningar bedöms finnas men rapporterna i litteraturen är få. Kompomer är egentligen en komposit som modifierats genom tillsats av glasjonomer och betecknas som polysyramodifierade kompositer. Försäljningen av kompomerer är idag väldigt låg. Kompomerer har en relativt god hållfasthet, liten löslighet och relativt god estetik. Den förväntade effekten av fluorfrisättningen på kariesaktiviteten har inte kunnat styrkas. Jämfört med hybridkompositerna har kompomererna oftast sämre mekaniska egenskaper och mindre nötningsmotstånd samt något sämre estetik på sikt. Risk för biverkningar bedöms finnas men rapporterna i litteraturen är få. Författare till kunskapsöversikten är professor emeritus Håkon Nordbø och professor Gunhild Strand. Nedan finner ni länkar till fler publikationer från KDM samt information om dentala material:Standarder – verktyg för säkerhet, kvalitet och effektiv upphandling inom tandvårdOrala zirkoniumdioxidimplantat – aktuellt kunskapslägeDentala helkeramer – klinisk utvärderingSilanisering av protetiska konstruktionerProvning (skjuvtest) av bondingmaterial enligt ISO/TS 11405:2003Endodontiska materialKomposita fyllningsmaterialOädla legeringar för metallkeramik: BasmetallegeringarDentala material ur arbetsmiljösynpunktLichenoida reaktioner – läker de och vilka faktorer påverkar läkning?Basmetallegeringar för metallkeramik – tandtekniska aspekterPermanent cementering av oralprotetiska rekonstruktionerRebaseringsmaterialDentala material för stiftförankringar i rotfyllda tänderDentala kompositmaterialLampor för ljushärdning av dentala material
Innehåll i dentala materialVaruinformationsblad för dentala material – en kvalitetsundersökningMaterial till helproteserDentala guldlegeringar och allergierKälla: Socialstyrelsen, KDM |
